Snart har jag varit här i en månad, EN MÅNAD. Det är stört, det är 1/5 av tiden. Usch, ja vill inte att tiden ska gå så fort. Jag har inte ens kommit in i vardagen än, men plötsligt fick jag lite tidsnoja. Men jag antar att de kommer hinna ändra sig snart, men i nuläget känner jag inte ett uns av hemlängtan. Det är verkligen här och nu jag vill vara, är otroligt tacksam för möjligheten att få va här. Med detta lilla lyckorus förstår ni säkert att ja mår ganska bra i mitt kära kongo. Jag tänkte fortsätta i glädjens tecken då jag ska berätta lite vad som hänt på sistone. Jag börjar med gårdagen. Under helgen hade mayangui (församlingen jag tillhör) ordnat en kulturfestival. Igår var det sångtema, och alla grupper skulle uppträda med varsina ”konserter”. Det skulle börja 15, men i vanlig kongolesisk anda brydde sig ingen om det, utan vi ägnade en bra stund med att öva på våra sånger, hänga runt lite och vänta. Vid 17 var ändå de flesta på plats och programmet kunde börja. Sen följde nästan 3 timmar av konstant lovsjungande från barn och ungdomsgrupper från hela brazzaville. Alla grupper har speciella högtidsdräkter, och jag hade fått låna en skrud. Vår grupp råkade ha helvitt, vilket inte gjorde mig mindre blekare. Vi var sist ut, och sjöng mest sånger på lingala och kikongo som ja gjorde mitt bästa för att härma. Utan att ha bestämt något om rörelse så verkade alla övriga i vår grupp kunna nån koreografi som jag också den gjorde mitt bästa för att följa. Vårt uppträdande urartade sedan i någon sorts glädjefest, där publiken stormade scenen och alla svängde glatt på höfterna och sjöng för full hals till Guds ära, fantastiskt! Trotts att det är svårt att smälta in då man får orealistiskt mycket uppmärksamhet så börjar ja ändå känna mig hemma i ungdomsgruppen och i församlingen. Det är fett! Idag har jag spenderat 4 timmar och knappa 45 svenska kronor på att bli lite mer afrikan. Jag har nämligen fått hela min kalufs arrengerad i svinmånga flätor. I nuläget är de dock ingen jättegrann syn, det tar visst ett par dar för dom att ”lägga sig” så att de inte sticker ut som antenner från huvudet, så ja väntar med spänning och hoppas att inom kort se mindre alien och mer kongoles ut. Det var i vilket fall värt den skamset lilla summa pengar (min familj sa att de var ett överpris pga min hudfärg). Att få sitta och språka med sköna kvinnor och dessutom titta på en såpopera från Ghana, som var dubbad till lingala av en enda kille som sa alla repliker utan nån som helst inlevelse. Det hade däremot mina medåskådare, som skrek högt i nästan varje scen. Då mina basic needs behövde tillfredställas under processen fick jag hjälp genom att t ex kissa i ett avlopp i ett mycket smutsigt skjul, och därefter bli serverad manjock och fiskinälvor (slemmigt men mättande). Efter min frisering begav jag mig till kyrkan, där ungdomsgruppen hade årsmöte. Jag kom 50 min sent, då var de precis klara med inledningen och skulle till att godkänna dagordningen. Jag hade bredvid mig en skön tjej som ja snackat lite med innan, som agerade kommentator åt mig under mötet, vilket var väldigt underhållande. Dom gillar verkligen att ha möten här, eller kanske snarare att de inte är rädda för att saker och ting ska dra ut på tiden och inte rädda för att ta konflikter. Det var flera gånger som de hettade till med folk som ställer sig upp, ropar i mun på varann och någon som lämnar salen (då de diskuterade saker som ja uppfattade som helt oväsentliga, typ huruvida man skrivit fel om hur många bruna stolar de hade att tillgå). Detta följde alltid av att någon begärde ordet och läste något ur bibeln som undervisar om enheten i Kristus, och vikten av att respektera varandras åsikter. Minst sagt underhållande att sitta lite på sidan av och iaktta och reflektera. Såhär är det med allt som händer, varje dag är full av intryck och massa grejer som jag tänker att ja ska dela med mig av, men ni får nöja er med ett väldigt osammanhängande axplock av upplevelser och intryck. Hoppas jag lyckas leverera ett helhetsintryck som inte är helt oense med sanningen. Tack för idag, slut för idag!